Remisser
ÅF
Att. Inger Poveda Björklund
169 99 Stockholm
E-post: ’inger.povedabjorklund@afconsult.com’
Svenska kraftnät
Box 1200
172 24 Sundbyberg
E-post: ’registrator@svk.se’
Synpunkter från Stuvsta Gårds Villaägareförening (SGVF) på Samrådsunderlag avseende Ny 130 kV ledning Gullarängen – Ekudden (Vattenfall) och avseende Ny 400 kV ledning Snösätra – Ekudden (Svenska kraftnät).
SGVF uppskattar möjligheten att komma med synpunkter på samrådsunderlagen för de olika utredningskorridorerna. Stor tid har lagts ned på att värdera de olika förslagen. Vi inser dock, att för lekmän är det förelagda underlaget svårt att greppa. Komplexiteten i sig är stor och antal alternativ att värdera är helt enkelt för många.
Att komplexiteten är stor inser man snabbt i och med att det visat sig vara svårt att få svar på frågor från såväl Vattenfall, Svenska kraftnät som Huddinge kommun.
Att antalet alternativ är för många blir uppenbart när lösningar för Vattenfall och Svenska kraftnät är beroende av varandra och man inte vet vad de olika parterna tänker sig. Man måste göra upp hypoteser över olika tänkbara scenarior.
Mot bakgrund av ovanstående väljer SGVF att i nuläget inte ge detaljerade synpunkter eller att förorda ett visst alternativ. Vi vill dock ha möjlighet att återkomma när ett mer preciserat samrådsunderlag kan presenteras. Nu saknas t.ex. hela kostnadsbilden, vilken inte är helt oväsentlig.
Men rent allmänt är SGVF:s grundsyn att kraftledningar ska göra minsta möjliga avtryck i landskapsbilden samtidigt som obehag för människor och djur minimeras. Markkabel eller sjökabel är därför att föredra.
Hela utredningsområdet ligger inom ”riksintresse för friluftsliv”, vilket kräver särskilt hänsynstagande.
Stuvsta 2015 – 08 – 30
Styrelsen för Stuvsta Gårds Villaägareförening
- Jöran O Forsberg
ÅF
Att. Inger Poveda Björklund
169 99 Stockholm
E-post: ’inger.povedabjorklund@afconsult.com’
Synpunkter från Stuvsta Gårds Villaägareförening (SGVF) på Samrådsunderlag avseende
Ombyggnad av befintlig 70 kV ledning Gullarängen – Holmenstorp.
Synpunkter på detta samrådsunderlag måste lämnas tidigare än synpunkter avseende Ny 130 kV ledning Gullarängen – Ekudden liksom avseende Svenska Kraftnäts Ny 400 kV-ledning Snösätra – Ekudden.
Detta är olyckligt eftersom mer tid hade behövts för att en gemensam bedömning av de tre planerna ska kunna göras.
Ombyggnaden av Gullarängen – Holmenstorp förefaller dock vara den minst kontroversiella planen.
Två alternativa stråk utreds:
- Stråk A är en markkabel som följer den nuvarande luftledningen (sambyggd med Svenska Kraftnät)
- Stråk B är en luftledning längre västerut genom bl.a. Balingsholm
SGVFs grundsyn är att kraftledningar ska göra minsta möjliga avtryck i landskapsbilden samtidigt som obehag för människor och djur minimeras.
Hela utredningsområdet ligger inom ”riksintresse för friluftsliv”, vilket kräver särskilt hänsynstagande.
Markkabel ger lägre magnetisk strålning än luftledning.
Baserat på ovanstående bedömer SGVF det som högst rimligt att den nya ledningen Gullarängen – Holmenstorp anläggs enligt alternativ Stråk A.
Det kan påpekas att för närvarande och ända in i 2017 pågår omfattande vägarbeten på och omkring Ågestavägen nära Gullarängen. Vattenfalls planer för den nya ledningen är att byggstart ska ske 2018. Det innebär att kort efter att vägen färdigställts ska den rivas upp på nytt. Går det att få till en bättre samordning?
Vi vill slutligen påpeka att om Stråk väst väljs för den planerade Ny 130 kV ledning Gullarängen – Ekudden och/eller Svenska Kraftnäts alternativ B väljs för den planerade Ny 400 kV-ledning Snösätra-Ekudden, så kan det möjligen bli relevant att ompröva det rekommenderade Stråk A mellan Gullarängen och Holmenstorp.
Stuvsta 2015-07-31
Styrelsen för Stuvsta Gårds Villaägareförening
- Jöran O Forsberg
Huddinge kommun 6 maj 2016
Kommunstyrelsens kansli
141 85 Huddinge
Miljöprogram för Huddinge kommun 2017-2021 (remissversion 2016-02-08) – synpunkter från Stuvsta Gårds Villaägareförening
Stuvsta Gårds Villaägareförening (SGVF) uppfattar Miljöprogrammet som mycket ambitiöst. Det är lätt att ställa upp på det mesta som sägs och det är inte mycket som föranleder invändningar. Samtidigt är det mycket ord och krångliga mätetal och det är inte utan att vi känner en viss skepsis inför genomförandet.
Vi vill i alla fall ta tillfället i akt att framföra de synpunkter vi finner viktiga. I programmets inledning sägs att ”framgången i arbetet beror på alla aktörers och invånares aktiva medverkan”. Det talar för att våra synpunkter blir väl beaktade.
Ansvar
Det fastställs att det är respektive kommunal förvaltning som har ansvar för genomförandet och att avsätta de resurser som behövs. Här borde ansvarsförhållandet vara mer specifikt för varje mål. Vad händer om ett mål inte uppnås, vem är ansvarig? Och vilka konsekvenser får det. Utan denna tydlighet är det risk att programmet bara blir en pappersprodukt. Hellre ett mindre omfattande program, som verkligen övervakas än ett allomfattande program som inte i sin helhet får den prioritet som är nödvändig. Det kommer att krävas stora resurser för att genomföra och följa upp det föreslagna programmet. Vi vill inte gå in och diskutera enskilda mål, det har vi inte kompetens för. Men i ett flertal fall upplevs de som överoptimistiska. Vem avkrävs då ansvar när målet inte nås.
Information och kommunikation
Målet är att invånare ska ha god kännedom om miljöproblemen och hur man kan uppnå miljömålen. Här står kommunen inför en rejäl uppförsbacke. För att nå ut till invånarna måste programmet och målen vara lätta att förstå. Mycket stora resurser när det gäller information och kommunikation måste avsättas, för att man ska ha en chans till framgång. Det måste vara så enkelt som det överhuvudtaget är möjligt. Det går inte att ha ett delmål att ”Det ekologiska fotavtrycket ska senast 2030 minska till 3.5 globala hektar”.
Det går inte heller att bara mäta t.ex. antal publika kampanjer eller att arbete skett med naturinformation. Det är nödvändigt att förvissa sig om att mottagarna tar till sig budskapen bl.a. genom omfattande enkäter.
Ekonomisk hållbar utveckling
Programmet formulerar sig i denna fråga löftesrikt att ”Ekologisk hållbar utveckling bygger på insikten om att naturen har ett eget värde och att vår rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar att förvalta den väl.”. Det är som ljuv musik att läsa att alla kommunala beslut ska ta hänsyn till miljö- och naturvärden, bevara biologisk mångfald, verka för miljöanpassat byggande m.fl. viktiga frågor. Historiskt sett är det kanske inte så vi upplever kommunens agerande i alla situationer.
Alla vet att närhet till grönytor parker och naturområden är avgörande för livskvalitet och hälsa. När dagens tryck på bostadsbyggande är så stort är det en risk att naturen kommer i kläm. Låt oss inte komma i den situationen om några år, att vi undrar hur vi tänkte, när vi byggde bort en del av dagens grönytor.
Vatten
Det är med tillfredsställelse vi läser om hur sjöar och vattendrag ska förbättras med mycket optimistiska mål. Sjöar ska få långsiktigt skydd genom naturreservatsbildning och befintliga våtmarker ska utvecklas.
I detta restaureringsarbete måste ingå att rensa upp vattendrag så att de blir fria från diverse skräp som hindrar vattenflödet, som skadar djur och som ser anskrämligt ut. Ett exempel visas nedan.
Biologisk mångfald och friluftsliv
Det är mycket tillfredsställande att de gröna kilarna ska värnas och stärkas t.ex. sambandet mellan Bornsjökilen och Hanvedenkilen samt att naturreservat ska bildas för t.ex. Kynäsberget (därmed värnas den gröna kilen mot Magelungen). Kommunen bör liera sig med Stockholms kommun så att reservat också bildas på andra sidan kommungränsen (vilket är under planering).
Vi stöder också att strandskyddet vid sjöar och åar bevaras samt att arealen naturbetesmarker ska öka.
Beträffande de mätetal som ska användas förefaller ”Antal besökare i naturreservaten” liksom ”Andel invånare som promenerar på leder och spår” väl diffusa. Vem görs ansvarig för att dessa mål uppnås?
Markanvändning och samhällsplanering
Programmet har som riktlinje att funktionsblandning av bostäder, service och arbetsplatser ska eftersträvas. Att detta är en bra målsättning när det gäller centrumnära områden är odiskutabelt. Men stora delar av Huddinge – i hög grad Stuvsta – är ett traditionellt villaområde som måste ges möjlighet att behålla sin prägel av grönska och lugn. Här bör inte flerbostadskomplex insprängas. SGVF är därför starkt kritiskt till kommunens förhållningssätt till fastställda detaljplaner, där en exploatör för att tjäna pengar kan få till stånd ändring i detaljplan för att bygga huskomplex. Den situation vi upplever nu påminner mycket om den som gällde när de nya teletornen skulle etableras för ett antal år sedan. Då fanns ingen planering från kommunens sida utan operatörerna hade nästan fritt fram att etablera torn där det passade dem.
Det sägs vidare att avstånd från bostad till park och lekplats inte ska överstiga 500 m och till mindre grönområde 300 m och större grönområde 800 m. Det är risk att dessa krav blir ett slag i luften precis som de avstånd som gäller till närmaste busstation, vilka inte hålls idag.
Vi stöder att kollektivtrafik liksom gång- och cykeltrafik ges förutsättningar till förbättringar, så att bilåkandet därmed kan hållas tillbaka. Biltrafiken ska alltså begränsas genom förbättringar i de alternativa transportmöjligheterna och inte genom ensidig försämring för bilisterna. Infartsparkeringar måste finnas vid pendeltågsstationer. Annars äventyras transportsystemets funktion.
Det är positivt att inga nya områden för externhandel är aktuella. Man borde kanske tänkt sig för innan shoppingområdet i Flemingsberg planerades. Här skulle många bostäder kunnat byggas, vilket borde haft högre prioritet.
Gifter i miljön
Det är ett välbekant faktum att tidnings- och förpackningsinsamlingen vid våra återvinningsstationer inte fungerar. Om detta drevs i kommunal regi skulle kontroll-möjligheterna kunna öka och ansvar utkrävas.
Stuvsta Gårds Villaägareförening
genom Jöran O Forsberg (ledamot av styrelsen)
Synpunkter från Stuvsta Gårds Villaäagareförening (SGVF) avseende Detaljplan för område vid Högmoravägen, delområde II
Kräpplaåns dalgång och området kring sjön Magelungen utgör ett levande naturområde med stort rekreationsvärde. Området tillhör också den gröna s.k. Hanvedenkilen och kommunen har tidigare framhållit (i ”Huddinges grönstruktur”) att ”hela Magelungens kilområde är en svag zon” och att ”de svaga zonerna är särskilt känsliga för exploatering”.
SGVF anser att vi i kommunen har råd att bevara Hanvedenkilen opåverkad ända fram till Magelungen. Hela området runt Magelungen får därför inte försämras som orört naturområde.
Om förtätning ändå måste ske inom delområde II, bör det inte vara med radhus utan enbart med enhushållsvillor. Några områden, nämligen de som gränsar till Magelungen och Trehörningen måste fortsatt få vara obebyggda.
Många människor väljer att bo i Huddinge därför att vi har god tillgång till grön- och friområden. Låt oss inte minska den attraktionskraften. Naturen har begränsad absorptionsförmåga för människors tryck.
Detsamma gäller vägar och trafik. En förtätning av Högmora och eventuellt senare Svartvik och Mellansjö kommer att sätta ytterligare press på Ågestavägen. Nybebyggelse i det berörda området bör därför inte ske förrän frågan om vägkorsningen Ågestavägen-Huddingevägen är avklarad.
Med vänlig hälsning
Lars-Ove Larsson
Ordförande i Stuvsta Gårds Villaägareförening
Synpunkter på Detaljplan för område vid Högmoravägen, delområde I
(SBN PL 2005/25.313)
Under år 2005 ägde programsamråd rum avseende Förstudie för Högmora och Svartvik.
Från Stuvsta Gårds Villaägareförening (SGVF) sida hade vi synpunkter på denna förstudie, vilket vi framförde skriftligen den 31 oktober 2005.
Sedan dess har vi inte hört någonting avseende varken våra synpunkter eller planen i övrigt.
Nu erfar vi – genom en liten notis i DN 19 maj 2008 – att en Detaljplan för område kring Högmoravägen, delområde I färdigställts och att samråd om denna plan har ägt rum under perioden 26 juni – 15 september 2007. Vi har inte fått någon information om detta och inte heller om det möte som ägde rum 23 augusti 2007.
Vi beklagar djupt att vi inte fått denna information och har därför inte på ett tidigt stadium kunnat följa upp våra synpunkter. Trots detta står det i detaljplanens avsnitt Bakgrund, att SGVF är en av de remissinstanser, som inte inkommit med svar. Eftersom vi inte fått förslaget på remiss, kan vi inte förväntas komma med ett svar.
Vi vill på detta sätt uttrycka vårt missnöje dels med processen i sig och dels med att felaktiga uppgifter anges i detaljplanens bakgrundsavsnitt.
Med avseende på den nu färdigställda detaljplanen vill vi i korthet få framfört:
Högmora ligger till del inom ett levande naturområde med stort rekreationsvärde. Det gäller framför allt Kräpplaåns dalgång och området kring sjön Magelungen. Området tillhör den gröna s.k. Hanvedenkilen och kommunen har själv i publikationen ”Huddinge grönstruktur” (1977) sagt att ”hela Magelungens kilområde är en svag zon” och att ”de svaga zonerna är särskilt känsliga för exploatering”.
SGVF anser att vi i kommunen har råd att bevara Hanvedenkilen opåverkad ända fram till Magelungen. Hela området runt Magelungen får därför inte försämras som orört naturområde. Trycket är redan stort på detta område och därför bör inte områdets skogskaraktär förändras till ett tätt välordnat villaområde.
Vi vill att kommunen lever upp till vad man själv skriver i ”Huddinges grönstruktur”. Om förtätning ändå måste ske bör det inte vara med radhus utan enbart med enhushållsvillor. Tomtstorleken bör vara minst 1500 kvm som i Mellansjö. Några områden, nämligen de som gränsar till Magelungen och Trehörningen, bör fortsatt vara obebyggda.
Många människor väljer att bo i Huddinge därför att vi har god tillgång till grön- och friområden. Låt oss inte minska den attraktionskraften. Naturen har begränsad absorptionsförmåga för människors tryck.
Slutligen vill vi också framföra att en förtätning i Högmora och eventuellt senare i Svartvik och Mellansjö kommer att sätta ytterligare press på trafiken på Ågestavägen. Det är välkänt att korsningen Huddingevägen – Ågestavägen inte har kapacitet att klara mer trafik på ett säkert sätt. Nybebyggelse i det berörda området bör därför inte ske förrän frågan om vägkorsningen är avklarad liksom lösningen av gång- och cykeltrafiken genom en bro över Huddingevägen.
För kommande detaljplaner avseende Högmora/Svartvik hoppas vi på ett naturligt sätt bli involverade i processen.
Med vänlig hälsning
Hjalmar Hesselbom
Ordförande Stuvsta Gårds Villaägareförening