Stopp för attefallshus och -tillbyggnader i Stuvsta och Snättringe

Villaägare i centrala Stuvsta, Snättringe och Segersminne får inte bygga attefallshus. De får inte heller bygga till eller om sina villor, eller ens byta fönster. För solceller krävs särskild bygglovsansökan. Utan att informera de boende har Huddinge kommun markerat vidsträckta områden som ”särskilt värdefulla kulturmiljöer”. I Stuvsta/Snättringe gäller detta ett sammanhängande område från Segersminne till Snättringe gård – 1.400 fastigheter på 2,3 kvadratkilometer. Ett område sex gånger så stort som Gamla Stan i Stockholm.

Huddinges kulturmiljöprogram togs fram 2019 och har sedan dess varit bestämmande i bygglovs- och planärenden. Syftet med programmet är att kartlägga och skydda värdefulla byggnader och miljöer. Men kulturmiljöprogrammets beskrivningar är ofta svepande och ofta dåligt underbyggda.

I kulturmiljöprogram beskrivs området mellan Snättringe gård och kommungränsen vid Segersminne som präglat av bebyggelse från 1920- och 30-talet. En del byggnader är verkligen välbevarade exempel på gångna tiders arkitektur. Men till stora delar avviker inte området från andra villaområden i kommunen med blandad bebyggelse från 1920 till 2010-tal.

Kulturmiljöprogrammet kringskär villaägarnas rättigheter

Inom de områden som klassas som ”särskilt värdefulla kulturmiljöer” är fastighetsägarens rättigheter kraftigt kringskurna. Det som märks tydligast i dagsläget är att det inte är tillåtet att sätta upp solceller på det egna villataket utan särskild bygglovsansökan. Även rätten att bygga attefallshus, göra attefallstillbyggnad på bostadshuset, bygga terrass och tak över uteplats är upphävd. Bygglovsansökningar för komplementbyggnader underkastas en särskild prövning huruvida de överensstämmer med kulturmiljöprogrammets intentioner. Liksom även planer på t.ex. fönsterbyte, fasadändringar eller byte av takmaterial. 

En mycket stor del av villaägarna i Stuvsta/Snättringe berörs av restriktionerna. De gäller för  boende i centrala Stuvsta, Segersminne, Snättringe Gård, Skogsäng, kvarteret Assessorn samt Storön. Totalt omfattas en tredjedel av Stuvsta/Snättringes bebyggda områden.

Hur kulturmiljöprogrammet togs fram

Kulturmiljöprogrammet är utarbetat av det multinationella konsultföretaget WSP på uppdrag av kommunstyrelsen. WSP har kulturmiljöprogram som ett verksamhetsområde och har fått uppdrag av åtskilliga svenska kommuner. De rationaliserar verksamheten bland annat genom att återanvända samma texter i olika kommuners kulturmiljöprogram.

Kulturmiljöprogrammet för Huddinge kommun togs fram 2019 utan någon debatt. Berörda fastighetsägare blev inte informerade om att programmet var under utarbetande. Än mindre fick de yttra sig över resultatet. Inte heller politikerna blev tillfrågade och inget formellt beslut har tagits där programmet har fastställts eller antagits.

Felaktigheter och slarv i Kulturmiljöprogrammet

Om Kulturmiljöprogrammet hade varit byggt på fakta, vederhäftig och välmotiverad, så hade kanske hanteringen inte varit ett stort problem. Men så är det inte. Kulturmiljöprogrammet är, när det gäller ”särskilt värdefulla kulturmiljöer”, grundat på ett ofta slumpmässigt ihopkommet och i många stycken rent felaktigt underlag. Avgränsningarna av ”särskilt värdefull kulturmiljö” är ofta dåligt motiverade och sveper över vidsträckta bostadsområden. Det ”särskilt värdefulla” motiveras med allmänt hållna generaliseringar. Föreskrifterna för hur områdena tillåts utvecklas är däremot skarpa, detaljerade och innebär hårda begränsningar på fastighetsägarna.

Villaägarna Stuvsta/Snättringe verkar för

  • att kulturmiljöprogrammet ska revideras och kvalitetssäkras och att de felaktiga delarna får utgå eller korrigeras.
  • att ”särskilt värdefulla kulturmiljöer” begränsas till tydligt avgränsade områden, där skyddsvärdet motiveras för varje ingående fastighet
  • att det reviderade förslaget till nytt kulturmiljöprogram före beslut remitteras, bland annat till Villaägarna och till berörda fastighetsägare, och att beslut fattas i kommunfullmäktige.